Fasadens skick

En fasad bör vara hel och ren innan en hydrofobering utförs. Därför är bästa tillfället att impregnera en fasad oftast i samband med en fasadrenovering när man är säker på fasadens skick och man har ställningar på plats. Inte bara själva fasaden skall vara i bra skick utan även plåttäckningar bör ses över så att inte vatten kan tränga in bakom fasaden som ska impregneras. Den typ av fuktinträngning som en impregnering inte kan förhindra, tex. uppstigande markfukt, ska också åtgärdas före impregneringen.

Vad händer om fasaden inte är hel och ren? Finns det sprickor som är så breda att vatten kan rinna igenom dessa i vätskeform, så finns det en viss risk att impregneringen kan stänga inne vatten som annars skulle rinna ut i vätskeform (tex. vid en läcka i takfoten som leder in vatten i luftspalten). Är fasaden smutsig kan impregneringen stänga inne smutsen, det kan alltså bli svårt att rengöra fasaden i ett senare skede.

Kan man hydrofobera en smutsig fasad med mindre skador? Naturligtvis kan man det, men då får man vara beredd på ovanstående risker. Ibland kan det dock vara värt att även behandla skadade eller smutsiga fasader för att förhindra ytterligare skador i väntan på en kommande fasadrenovering. En annan anledning kan vara för att akut förbättra inomhusmiljön i fastigheter mer fuktskador (tex. mögel) som beror på inträngande fukt genom fasaden.

Åtgång och inträngningsdjup

Varför ett intrnägningsprov? Alla fasader är unika och hur mycket det går åt för att behandla en specifik fasad finns det bara ett sätt att ta reda på och det är att göra ett inträngningsprov. Att göra ett prov har två stora fördelar och därför rekommenderar vi starkt att detta utförs för att säkerställa kvalitén på hydrofoberingen. För det första så får man en god uppfattning om hur mycket impregnering som krävs per kvadratmeter. För det andra kan man efter uthärdning av impregneringen utföra ett inträngningsprov på testytan för att säkerställa att ett fullgott skydd har uppnåtts. Är inträngningsdjupet inte stort nog har för lite impregnering applicerats på provytan.

Åtgång: Som en tumregel kan man räkna med 0,9 liter/kvm men detta kan variera ganska mycket från fasad till fasad. Till exempel en fasad med poröst gult tegel och tjocka fogar kan suga upp till 1,3 liter/kvm och ett hårdbränt bohustegel med smala fogar ner till 0,7 liter/kvm. Enda sättet att få en korrekt uppfattning av åtgången är att göra en testyta på fasaden. Detta går till på så sätt att man markerar en definierad yta som är representativ för fasaden och impregnerar denna enligt instruktion. Mängden impregnering som går åt delat med testytans area ger åtgången.

Inträngningsdjup: För att säkerställa att impregneringen har trängt långt nog in i fasaden för att erhålla ett långvarigt och fullgott skydd bör man mäta upp inträngningsdjupet. Vi rekommenderar minst 5-6 cm impregneringsdjup. Inträngningsdjupet utförs enklast på provytan där åtgångsprovet gjordes efter det att impregneringen har härdat ut, cirka 10-14 dagar efter applicering. Man borrar då ett hål snett upp i stötfogen, rengör hålet noga från borrkax och sprutar in vatten, företrädelsevis kalkvatten, i borrhålet och observerar hur långt in en vattenavvisande effekt uppnås. Detta utförarande är inte helt enkelt och vi rekommenderar att man vänder sig till en certifierad entreprenör eller direkt till oss för att få hjälp med att mäta upp inträngningsdjupet.

Andra fasadmaterial än tegel: Det är inte bara tegelfasader som mår bra av att impregneras utan även andra fasader går utmärkt att behandla, till exempel fasader med betongelement eller putsade fasader. Samma princip för att mäta åtgång och inträngningsdjup kan översättas till alla fasader av mineraliska material men den porsugande förmågan kan variera kraftigt. Betong suger till exempel ganska lite, medan en puts målad med en diffusionsöppen färg kan suga stora mängder.

Applicering och förberedelser

Förberedelser: Vid impregnering får fasaden inte vara blöt. Är fasaden blöt kommer inte kapillärkrafterna att transportera impregneringen tillräckligt långt in i fasaden och resultatet blir undermåligt. Generellt kan man säga att fasaden inte ska ha utsatts för direkt regnpåslag under minst en vecka före impregneringen. Det går inte att ge exakta riktlinjer då uttorkning av fasaden är beroende av temperatur, vind och luftfuktighet. Bästa förutsättningarna får man om fasaden är klädd med täckt ställning och regntak som försäkrar att fasaden är tillräckligt torr. Skulle impregnering ske på annat sätt, tex. via skylift, krävs att fasadens fukttillstånd noga observeras för att säkerställa ett fullgott impregneringsresultat.

Ytor som ska impregneras ska vara rengjorda innan impregnering påbörjas. Finns spår efter annan tidigare behandling måste man ta reda på vad detta är och vid behov avlägsna det. Fönster och plåtdetaljer, samt andra känsliga material ska skyddstäckas. Impregneringen kan fläcka plåt och lämnar då en yta som ser ut som den vore fet. Skulle impregneringen trots täckning komma på glas, går det nästan alltid att torka bort med en torr och ren bomullstrasa om det sker omgående. Vid starkt solljus eller om impregneringen inte torkas bort omgående kan bestående fläckar uppstå. Mark och växter ska skyddas från att komma i kontakt med impregneringen. Den höga halten etanol i produkterna skadar växter och gräs.

Applicering: Applicering sker enklast med kemspruta under lågt tryck. Trycket ska vara så lågt att impregneringen kommer ut i en samlad stråle och inte bildar någon aerosol eller dimma. På en tegelfasad sprutas impregneringen så flödigt att det rinner från en fog ner över underliggande två fogar (en rinnande film på 30-50 cm). Man går på detta sätt över en så stor del av fasaden som man når från en position (vanligtvis 2-4 kvm). Direkt efter detta går man över samma yta igen med impregnering på samma sätt (vått i vått). Sker impregnering av betongelement bör man gå över ytan tre gånger vått-i-vått.

Mycket varma fasader - och fasader i direkt solljus under varma dagar - ska inte behandlas med impregnering. Detta eftersom lösningsmedlet i impregneringen (etanol) då dunstar allt för snabbt, vilket påverkar inträngningen negativt. Under sommarhalvåret rekommenderas att man planerar impregneringen utifrån solens position. Impregnering bör inte heller ske i temperaturer under 5°C. Detta då impregneringens inträngning påverkas av temperaturen, samt att uttorkning vid låga temperaturer är mycket begränsad.

Efter det att impregneringen har applicerats bör fasaden skyddas från direkt regn i minst fem timmar. Redan efter någon dag ser man att vatten på ytan av fasaden pärlar sig, reaktionerna inne i fasaden pågår dock fortfarande och det kommer att ta ett par veckor innan den hydrofoberande effekten (impregneringseffekten) är fullt utvecklad. Detta då de kemiska reaktioner som sker inne i fasaden tar tid att fullbordas.

Hälsofaror

Efter applicering: Efter det att en utförare har applicerat impregneringen på fasaden föreligger inga hälsorisker för människor eller djur. Det som kommer att ske efter det att Stenimpregnering C2 har applicerats är att lösningsmedlet kommer att avdunsta till atmosfären då dess uppdrag att transportera silanen långt in i fasaden är utfört. Då avdunstning sker från ytan på fasaden kommer inte etanolångor att ta sig in i fastigheten i någon märkbar omfattning. Under speciella omständigheter kan dock en svag etanoldoft uppträda inne i fastigheten. Detta är dock inte på något sätt farligt. Samtidigt kommer silan-momomeren, hjälpt av katalysatorer som ingår i Stenimpregnering C2, att binda kemiskt till insidan av kapillärer i fasaden. Denna process kan ta upp till flera veckor beroende på väderförhållanden.