Produkter från NSIAB:

NSAIB logotype

 

Kalkens hårdnande - Hydraliskt kalk

Vanligtvis finns det bildad kalciumhydroxid efter släckning och vattenreagerande kalciumsilikat i den hydrauliska kalken. Kalciumhydroxiden reagerar såsom beskrivits för luftkalk medan det kanske viktigaste förekommande kalciumsilikatet reagerar enligt följande.

Dikalciumsilikat + Vatten Kalciumsilikathydrat + Kalciumhydroxid
2(2CaO·SiO2) + 4H2O 3CaO·2SiO2·3H2O + Ca(OH)2

Den nybildade kalciumhydroxiden kommer att karbonatisera liksom så småningom även kalciumsilikathydratet. Som slutliga produkter kan man faktiskt tänka sig kalcit och kiseldioxid. Kemiskt således en återgång till ursprunget men i någon annorlunda form och fördelning.

Det finns en betydande skillnad mellan de från början mycket små och välfördelade kalk- och lerpartiklar i utgångsmaterialet för den hydrauliska kalken som reagerat under bränningen i fast fas och de bindemedel som baserats på malning såsom portlandscement. Slutproduktens egenskaper i bindemedlet hydraulisk kalk kan inte efterliknas genom att blanda ihop kalk med andra ”grovpartilulära” bindemedel eller puzzolaner. Däremot kan de kolloidala lösningar av kiseldioxid sannolikt vara jämställda.

Hydraulisk kalk innehåller huvudsakligen andra ämnen från lermineral såsom aluminat och järnföreningar. De är aktiva främst efter reaktion med kalk.

Det finns även andra föreningar mellan kalcium och kisel än dikalciumsilikat.

Strukturbildning

Det färska bruket och putsen skall ha en uppbyggnad baserad på sammansättning och applicering på något lämpligt underlag. Porstruktur och kapillärer skall vara så beskaffade att de underlättar såväl torkning som karbonatisering.

Kalkens kapillärstorlekar beror av kalkpartiklarnas storlek. De är i storleksordning i mikrometerområdet (10-6 m). Däremot är de kapillärer som bildas av hydratisering av kalciumsilikathydrater såsom i cement och delvis i hydraulisk kalk i storleks i nanometerområdet (10-9 m). De är så små att de skapar sk. gelstruktur. Dimensionerna styr deformationer som bildas av kapillärkrafter. Vid olika fuktinnehåll uppstår längdändringar, exempelvis ger uttorkning krympning och uppfuktning ger svällning. Då storleken på kapillärerna bestämmer kapillärkrafternas storlek, större kapillärer ger mindre spänningar, kommer deformationer i kalkbindemedel att bli relativt små. Detta är en stor fördel med avseende på sprickbildning och därigenom ökad beständighet. Likaså kan kalkbindemedlet vara avgörande för hur följsamt bruket blir med avseende på underlagets formändringar.

Viktigt !
Det framgår tydligt att hydraulisk kalk från början skall hållas fuktig så att de hydrauliska reaktionerna och bindningarna kan utvecklas optimalt. En uttorkning i ett tidigt stadium går inte fullt återställas genom en senare uppfuktning. I stadiet som skall följa efter uttorkning skall karbonatiseringen ta vid så att bruket bl a blir vattenbeständigt.


historik | naturlig förekommst | användning | bränning & släckning
hårdnande luftkalk | hårdnande hydraliskt | puzzolan | slutsatser


 
KalkStark är en produkt från Nordisk Stenimpregnering AB
© Nordisk Stenimpregnering AB
Referensobjekt